EU:s utrikesministrar överens om åtgärdsprogram mot ’falska nyheter’ och ’desinformation’

Påstådda ryska trollfabriker pekas ut som det främsta hotet, i synnerhet inför EU-valet i maj men även mot nationella val och demokratin i allmänhet. En del av programmet går ut på att internetjättar som Google och Facebook har lovat insyn i vem som köper politiska annonser och allmänheten ska upplysas genom en kampanj.

I måndags ställde sig EU:s samtliga utrikesministrar bakom EU:s program som ska bekämpa vad man menar är falska nyheter ”och annan desinformation som hotar demokratin”. Utöver Ryssland pekas även Kina ut som en källa för dessa typer av hot.

– Det fanns ett mycket starkt fokus på behovet av att titta på alla typer av desinformation, både inifrån och utifrån EU. Vi bestämde oss för att snabbt gå vidare, sa EU:s höga utrikesrepresentant Federica Mogherini vid en presskonferens.

I synnerhet Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland ska ha understrukit vikten av att skydda yttrandefrihet och mediefrihet så att den demokratiska debatten inte tar skada.

Fyra fokuspunkter
Fokus i åtgärdsprogrammet kommer att ligga på att förbättra upptäckten av desinformation genom ökad finansiering, personal samt analysverktyg. Ett så kallat snabbvarningssystem ska införas vilket larmar EU-institutioner och EU-länder så de snabbt kan utbyta information om pågående kampanjer.

Internetjättar som Google, Facebook och Twitter med flera har genom att skriva under en uppförandekod lovat insyn i vem som köper politiska annonser. Falska konton ska stängas och så kallade bots ska stoppas. Den sista punkten går ut på att medborgarna ska upplysas genom kampanjer för att öka medvetenheten och mediekunskapen.

Media, faktakollare och civilsamhället behöver stöd, var ministrarna överens om. Flera länder efterlyser en samordningsgrupp och förhoppningen är att programmet ska vara igång snabbt, helst innan EU-valet.

Källa: Alltinget

Strandhälls sambo fick 75 900 i böter för snatteri – sedan fick inte arkitektfirman betalt

Socialförsäkringsminister Annika Strandhälls sambo betalade aldrig en räkning till en arkitektfirma som gjort ritningar för en altan, rapporterar flera medier. Nu kan Nyheter Idag avslöja att två månader innan arkitektfakturan förföll fick Strandhälls sambo ett strafföreläggande om 75 900 kronor i böter. Brottet var snatteri på Media Markt av två lampor värda 758 kronor.

Under onsdagen har flera medier uppmärksammat att en arkitektfirma inte fick betalt för en ritning av en glasveranda till socialförsäkringsminister Annika Strandhälls bostad på Värmdö i Stockholm. Bostaden delar Strandhäll tillsammans med sin sambo. Fakturan om drygt 19 000 kronor förföll den 15 maj 2017.

Men 18 månader senare har arkitektfirman fortfarande inte fått betalt, rapporterar Dagens Nyheter. En stämningsansökan har lämnats in till tingsrätten med krav om betalning.

Fick 75 900 kronor i böter för snatteri på Media Markt
Flera medier har sökt Strandhäll med frågor om varför räkningen till arkitektfirman aldrig betalades. Nu kan Nyheter Idag avslöja att paret hade ett annat ekonomiskt bekymmer vid samma tid i början av 2017. Nästan exakt två månader innan arkitektens räkning förföll meddelades ett strafföreläggande där Strandhälls sambo förpliktas att betala 75 900 kronor i böter, fördelat på 110 dagsböter á 690 kronor.

Brottet var snatteri av två lampor på Media Markt i Nacka. Värdet på lamporna uppges i åtalsunderlåtelsen till 758 kronor. I åtalsunderlåtelsen står även att Strandhälls sambo ”begick gärningen med uppsåt att stjäla”. Brottet ägde rum under mellandagsrean den 27 december 2016.

Ett strafföreläggande kan beslutas om påföljden för ett brott är begränsat till böter och/eller villkorlig dom. Strafföreläggande har samma verkan som en dom och förutsätter att den misstänkte erkänner och accepterar straffet. Förfarandet är till för att ersätta processen med en rättegång och tillämpas för enklare brottslighet där skuldfrågan är enkel att utreda och bevisa.

Källa: Nyheteridag