Nyanlända skriver ut sig ur statliga etableringsprogrammet – kommuner och a-kassor får ta kostnaden

Försörjningsansvaret för – inte alltid så – nyanlända migranter har förvandlats till ett svarte petter-spel mellan staten, kommunerna och a-kassorna. I en ledare i Barometern beskriver Naomi Abramovicz hur det kan gå till.

Eftersom det är staten som beslutar om mottagandet av migranter har det ansetts rimligt att staten också tar det ekonomiska ansvaret för de nyanlända tills dessa har etablerat sig i samhället. Därför har ett statligt så kallat etableringsprogram med åtföljande statligt finansierat etableringsstöd inrättats.

Etableringsprogrammet löper på två år, därefter betraktas den nyanlände som etablerad. I realiteten tar det dock väsentligt längre för nyanlända att etablera sig, för stora grupper tio år eller mer. Det har lett till att lejonparten av försörjningsbördan för migranter hamnat på kommunerna där kostnaderna för socialbidrag (även kallat ekonomiskt bistånd, och försörjningsstöd) skenat med följden att man tvingats skära ned på annan kommunal service och höja skatten.

Vad många inte känner till är att nyanlända har möjlighet att skriva ut sig från etableringsprogrammet i förtid och därmed också det statliga etableringsstödet. Den nyanländes försörjning blir därigenom kommunens ansvar tidigare än efter två år.

Annonser