Är en skottskadad kriminell mer värd att rädda än en pensionär med andnöd?

Hej ansvariga politiker och myndighetspersoner på Socialstyrelsen, ni, så kallade sakkunniga och experter. Ni vet vilken väg ni slagit in på, eller hur? Ni började, och nu får ni stå ert kast. Ni vill leka den här vidriga leken att sortera ut människor, att mäta deras samhällsvärde. Då får ni också vara beredda på att frågorna kan komma att hamna någonstans där ni inte räknat med att de ska hamna. Jag vill gärna veta, vilka som anses vara värda att rädda livet på i Sverige våren 2020 – säg att jag ställer en Coronasmittad pensionär vars “biologiska” ålder är 80,1 år mot en frisk men skottskadad, gängkriminell 25-årig man? Vem är mest värdefull att rädda? Om man nu verkligen måste, måste välja. Och samtidigt blir det allt tydligare att Sveriges strategi med “frivillighet” ser ut att fungera dåligt när man vill hantera en pandemi.

Ett mindre sjukhus någonstans i Sverige. En sann historia, där jag ändrat några detaljer för att skydda de inblandade. Ont om personal förstås, som det så ofta är, men detta är pre-Corona, ordet triage används inte särskilt frekvent ännu. Kriminaliteten tar inte heller semester, affärerna ska fullföljas, hämnd ska utkrävas, rivaler ska elimineras, något åt det hållet. På kvällen uppstår så aktivitet på sjukhuset. Den underbemannade akuten får att göra. Det kommer in två personer samtidigt: En skottskadad kriminell yngling. Och en medelålders person med hjärtinfarkt. Bägge behöver omedelbar vård, bägges liv är i fara. Men ynglingen blöder, det ser illa ut. Samtidigt behöver hjärtpatienten hjälp, det ser illa ut det med! Läkaren kan omöjligt hjälpa båda två samtidigt. Hur det slutar? Med att den skottskadade prioriteras, på bekostnad av hjärtpatienten…

Sedelärande historia, måhända, en anekdot, men icke desto mindre konkretiseras den när man rustar med kravallberedskap på sjukhusen (vilka är det som kan tänkas storma IVA-avdelningarna?). Det går kalla kårar genom kroppen när jag tänker på de äldre, de som byggt Sverige, de som röstat på socialdemokraterna i blint hopp om att socialdemokraterna är ett rättvist parti som värnar de äldre och de svaga, ett rättvist parti helt enkelt. Det är dessa äldre som lämnas dö ensamma på sina äldreboenden, de ska hosta och kvävas till döds i ångest och panik medan deras lungor dukar under i Covid-19-virus, ett virus som de ansvariga med öppna ögon låtit spridas i Sverige och i synnerhet förfarit slarvigt med just de gamlas sista anhalt, äldreboendena, hemmen som är dödens väntrum för många svaga, ensamma, de allra äldsta, de skröpligaste. Jo, jag vet hur det ser ut i de där uppehållsrummen där Nils-Ola, 91, gråter som ett barn och ropar på mamma. Jag vet hur Siv och Marianne vaggar i de blommiga sofforna framför Allsång på Skansen. Hur fru Karlsson skriker bakom den anonyma grågröna dörren. Hur akvariet med de färgglada fiskarna ska bjuda stimulans. Gustav, 93, måste bli matad men soppan rinner nerför hans haka. De tillför inget, de har levt sina liv, de är människolivets punkt, men de är någons mor och far, någons morfar, farfarsfar, någons länk till det förflutna, någons släktband. De är allas vår vagga, vår biljett till livet. Och ja, många av dem byggde Sverige, de födde barn, de fostrade dem, de slet på sjukhus och fabriker, de bidrog alla och envar så gott de kunde, de flesta av dem betalade plikttroget skatt varje månad till en stat som lovade att ge dem en värdig ålderdom, en sista trygghet. Som ett avtal vi alla hela tiden trott är till för att hållas. Nej, i mina ögon är de inte “skräp”, som iskallt bara ska offras utan minsta reflektion. Visst ska vi alla dö en dag men det kan ju gå till på olika sätt. Att jag sen tycker förvaringen av Sveriges gamla många gånger redan är vedervärdig är en annan historia.

Triage, att fatta beslut om vem som ska vårdas, pågår dagligen i vården, säger de vårdanställda, det är inget nytt, så har det alltid varit, bara det att nu har saken blivit aktuell genom att trycket på vården är så stort i och med att så många insjuknar samtidigt i Covid-19-pandemin. Och de äldsta, de som ändå levt klart sina liv, ja, de hamnar längst bak i kön. Men här gäller det nu plötsligt inte bara de i döden väntrum, utan även människor som tidigare betraktats som relativt funktionella, människor som visserligen dragit på sig välfärdssjukdomar men som ändå står mitt i livet. 60 är det nya 30, minns ni? Idag verkar 60 snarare vara det nya 95, med Socialstyrelsens nya coronapåbud. Därför riskerar nu en diabetessjuk 60-åring, en individ som egentligen skulle kunna leva i 30 år till, att bli en samhällsmedborgare som nu blir bortvald. Som ett straff, nästan.

Den svenska modellen kan i framtiden bli omdöpt till den svenska ättestupan. Till och med statsminister Löfven utropar att vi kommer få tusentals döda, han låter som något slags sadist, istället för att försöka ingjuta mod i sitt folk, säga, “hörni, vi ska göra allt i vår makt för att det här ska gå bra, att så få som möjligt ska behöva dö”. Aldrig har jag avskytt att låta alarmistisk mer än just nu. Jag hoppas vid gud att alla mina farhågor angående hur Covid-19 hanteras i Sverige ska visa sig vara fel.

Källa: Katerina Magasin

Fega, giriga och okritiska journalister är värre samhällsfara än alla virus tillsammans

April 5, 2020 7:31 am

Sveriges mainstreamjournalister tycks ha utvecklat en rejäl flockimmunitet mot såväl sanning som mot det som är en journalists främsta uppgift: Att jaga makten med blåslampa och se till att korrupta makthavare avslöjas med byxorna nere. Dessvärre var det länge sen vi kunde se något frihetligt journalistiskt mod på våra stora medieplattformar. Det är deppigt att behöva säga det, men det måste sägas igen och igen: De flesta av etablissemangets journalister är en samling bekväma och bortskämda marionetter vars främsta uppgift numera förefaller att hålla sig väl med makten och rapportera så att befolkningen i så liten utsträckning som möjligt tänker självständigt och kritiskt. Under Coronapandemin blir denna oheliga allians mellan statsmakten och de statligt finansierade medierna smärtsamt synlig. Att de vänsterliberala, allt mindre populära medierna som i flera fall står på ruinens brant på grund av vikande förtroende och därför läsar-, tittar- och lyssnarsiffror nu får ett ekonomiskt tillskott på 200 miljoner är inget annat än ett desperat försök att skaka liv i dessa lik som ingen vill ha och försäkra sig om att de även fortsättningsvis kommer skildra regimen på ett gynnsamt sätt. Samtidigt säger kulturminister Amanda Lind att “mångfald är centralt” när det kommer till medier, att detta är centralt för vår demokrati. Därmed kan man fråga sig hur det kommer sig att oberoende medier inte får ekonomiskt stöd i tider då penningpungen åker fram? Svaret är enkelt: Makthavarna vill inte betala för att bli jagade och granskade – vilket de blir av fria medier.

Ibland skiner de vänsterliberala journalisternas ryggradslöshet och agenda igenom extra mycket, det blir för uppenbart för att man bara ska kunna vifta bort det hela. Kontrasten mot hur en riktig journalist ska uppföra sig blir smärtsam att se. Det blev det förra veckan när en riktig journalist – naturligtvis utlänning, från Tyskland, någon som inte är flockimmun mot sanningen –   faktiskt började ställa obekväma frågor på Folkhälsomyndighetens presskonferens. Det fick det att gå chockvågor genom den församlade svenska mainstreamjournalistflockenflocken, de lydiga lakejerna såg osäkert på varandra. Herregud, FÅR MAN GÖRA SÅ? Får man ifrågasätta AUKTORITETER? Makten? Journalisterna blinkade yrvaket, som om de fått en örfil och slungats tillbaka in i verkligheten. En verklighet där det är en journalists uppgift att granska makten – inte skydda den.  

De journalister och redaktörer som arbetar inom mainstreammedierna brukar högljutt slå ifrån sig när de statliga propagandakanalerna ifrågasätts. Att public service för länge sedan svikit sitt uppdrag om att rapportera sakligt och opartiskt ser alla som har minsta lilla kritiska tänkande kvar i blodet. Förr försökte man åtminstone låtsas ta in olika perspektiv. Idag behöver man inte längre spela teater, finansierad som man är med skattebetalarnas pengar på i runda slängar 9 miljarder årligen. Man är skamlös i hur man vinklar och ljuger folk rakt i ansiktet. Man försöker inte ens dölja det faktum att det är viktigare att fostra folk i korrekt värdegrund, mer än att faktiskt rapportera verkligheten utan att ängsligt snegla på vad som är politiskt korrekt.

Visst blir man normaliserad och bedövad och till slut orkar man knappt bry sig. man väljer bort de värsta propagandakanalerna, slutar titta på SVT och lyssna på statsradion annat än i nödfall och de värsta tidningarnas ledarskribenter och krönikörer läser man ibland för sitt nöjes skull, för att hålla ilskan på en lagom nivå och som en kontraindikator på vad som faktiskt är sant och relevant. En del av dessa högt avlönade pajasar undrar man som sagt om de är onda eller korkade eller lider av självskadelust eller om de bara är så pass cyniska att de skriver det som förväntas av dem fast de innerst inne tycker något helt annat…

Låt mig säga det igen: Mainstreammedierna bär en stor del av ansvaret för hur det ser ut i Sverige idag, med en urspårad mångkultur, med en öronbedövande tystnad kring viktiga frågor, med en Åsiktskorridor fortfarande så mäktig att alla som vågar öppet kritisera förd politik effektivt mobbas ut, tystas och smutskastas, något som i sig skadar demokratin mer än kriminalitet och utförsäljning av beredskapslager. Journalisterna borde ha jagat ansvariga och ställt dem till svars, journalisterna borde ifrågasatt och aldrig slätt taget. Istället skyddar de sina husbönder som betalar deras löner, de ser till att korrupta makthavare kommer undan med att vanstyra Sverige. Istället för att dreva mot dem som slösar med skattepengar och får Sveriges ekonomi att blöda, drevar de mot systemkritiska röster, ljuger om massmigrationens lönsamhet, fjäskar för experter som i pandemins tid vilseleder människor med sina fria spekulationer, allt detta sammantaget vaggar in folk i grava missuppfattningar om vad som pågår i samhället.

Tilliten är historiskt hög till medierna, många lever fortfarande i tron och inbillningen (kanske önsketänkandet!) att dessa journalister ger oss en korrekt bild av det som sker, därför väljer man även att lita på politikerna som mest av allt verkar motarbeta sitt folks bästa. Och journalisterna trallar med, måna om att kunna betala sina bostadsrätter på Södermalm, oroliga att de ska bli av med jobbet och hamna i den mentala skamvrån där de flesta systemkritiska rösterna i Sverige snabbt hamnar om de säger ifrån. Bättre att då hålla tyst och tänka på att ha jobbet kvar, är den feges visa, och gång på gång visar därmed dessa journalister att de inte gör sitt jobb, att de sviker, i värsta fall ljuger medvetet.

Detta, gott folk – de stora medieplattformarnas usla journalistisk och fega, ängsliga svammel – är faktiskt värre än alla virus tillsammans.

Tack Steget Efter för den mycket talande illustrationen!

Läkarnas krav till regeringen för att begränsa Corona: Hårdare regler och ökad testning

Mars 25, 2020 9:31 am
Nästan 2000 läkare, forskare samt annan medicinsk personal har hittills undertecknat det öppna brevet till den svenska regeringen, där de ställer krav på att Sverige ska följa Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer i bekämpningen av pandemin med Coronaviruset. Man vill helt enkelt inte att Sverige ska vara ett undantag från arbetet att bromsa pandemin. Det korta brevet är kärnfullt och enkelt. “Erfarenheten från Kina och Sydkorea bekräftar att dessa åtgärder är viktiga och har effekt. Åtgärderna måste komma på plats så fort som möjligt, precis som nu sker i våra europeiska grannländer. Vårt land skall inte vara ett undantag från arbetet att bromsa pandemin. Att låta smittan härja fritt och på så sätt kunna skapa en flockimmunitet, på samma sätt som uppstår vid en influensaepidemi, har lågt vetenskapligt stöd. Vi kan fortfarande påverka virusets framfart. Vi vill att regeringen agerar nu”, skriver Ernest Arenas, Jonas Bergh, Olle Kämpe, Nils-Göran Larsson, Sten Linnarsson, samtliga professorer på Karolinska Institutet, samt Richard Torkar, som är Professor på Chalmers och Göteborgs Universitet.

Här är brevet i sin helhet, det är skrivet både på svenska och engelska.

“Vi som skriver under detta öppna brev anser att den svenska regeringen omedelbart måste vidta åtgärder för att följa Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer. Åtgärderna skall syfta till att kraftigt begränsa kontakten mellan människor i samhället samt att kraftigt öka kapaciteten att testa personer för Covid-19 infektion. Ökad testning behövs av två skäl. Det är en förutsättning för att kunna fatta väl underbyggda politiska beslut på kort sikt och för att understödja sjukvården. Dessutom är testning mycket viktig för att man på sikt ska kunna skaffa sig ett underlag för att bedöma en lämplig tidpunkt när vi kan lyfta restriktioner och därmed minimera skadan på ekonomin. Kvaliteten av dataunderlag är avgörande, eftersom det avgör de statistiska modellernas värde.

Erfarenheten från Kina och Sydkorea bekräftar att dessa åtgärder är viktiga och har effekt. Åtgärderna måste komma på plats så fort som möjligt, precis som nu sker i våra europeiska grannländer. Vårt land skall inte vara ett undantag från arbetet att bromsa pandemin. Att låta smittan härja fritt och på så sätt kunna skapa en flockimmunitet, på samma sätt som uppstår vid en influensaepidemi, har lågt vetenskapligt stöd. Vi kan fortfarande påverka virusets framfart. Vi vill att regeringen agerar nu!”

Den engelska översättningen:

“The Swedish government must act now to step up the fight against Covid-19.

We have signed this open letter to request that the Swedish Government immediately takes measures to follow the recommendations of the World Health Organization (WHO) to their full extent, including interventions to reduce the mobility and contact in the population and to support and incorporate the latest technologies to increase our capacity to test for Covid-19 infections nationwide. Increased testing is necessary for two reasons. The first is to provide the knowledge base for informed political decisions and to support the health care. The second is to be able to know when we can lift the restrictions to minimize the economic effects. The quality of the collected data is essential as it determines the validity of the statistical analyses.

The experience from China and South Korea confirms that these measures are important and that they need to be incorporated as soon as possible, similar to what most of our neighbor countries in Europe are doing, instead of only hoping to create herd immunity. The scientific evidence for the ability of SARS-CoV-2 to rapidly create herd immunity similar to an influenza virus is weak. We still have some time to react and suppress the virus. Our nation should not be the exception in Europe. We request that our Government takes action now!”

Källa:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSf33TUrewe9i2i-jfsgS6HORdB2aI8g6K1Kj2Gt1-H4r_AUTw/viewform?fbclid=IwAR2QlQPzzeK2zrnKAeGDCNnlm9h7fY-JwjXITk7P7-TFZbX5YQBQA2CIQ7Y

Lista på övriga undertecknade:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1ybkMiQym7BkfrWXqxL0rqG_x9uMxPdsAcYC1261MThE/edit?usp=sharing

Källa: KaterinaMagasin

Sverige blöder med 142 miljoner kronor per dygn – stoppa SIDA:s vansinniga slöseri med våra skattepengar nu!

Mars 22, 2020 11:40 am

I tider av samhällskris, ekonomiska problem som hotande konkurser och arbetslöshet i Coronas spår är det faktiskt inget annat än ofattbart att det svenska samhällets vansinniga slöseri med våra skattepengar får pågå ostört. Det låter kanske otroligt, men det är faktiskt sant. 142 miljoner svenska kronor försvinner ut ur landet VARJE DAG. Medan jag skriver detta tickar pengarna, resurser som kunde användas för att stärka VÅRT samhälle, vi behöver dessa pengar. Det så kallade “biståndet” som våra politiker rånar oss på har vi ingen insyn i hur det används. Vi vet inte hur stor del av våra skattepengar som går i korrupta ledares fickor, vi vet dock att undersköterskornas och byggjobbares skattepengar får gå bland annat till terroristlöner i Palestina, pengar till lyxliv för ledare till afrikanska organisationer och andra galenskaper. Det svarta hålet stavas SIDA och är en organisation som borde läggas ner, eller åtminstone pausas på obestämd tid. För nu behövs pengarna här, i Sverige! Vårt land och våra medborgare är i en akut kris och då kan vi inte fortsätta att skicka ut enorma summor ur landet.

SIDA:s chef är socialdemokraternas förra partisekreterare Carin Jämtin. SIDA:s budget för 2020 är 52,1 miljarder. Det kallas bistånd och är pengar som till inte oväsentlig del går till diverse mer eller mindre korrupta diktaturer runt om världen. I höstas framkom det till exempel att Sida betalat ut pengar till en afrikansk organisation där ledare använt pengar till lyxliv. Det är hög tid att vi lägger ner denna dysfunktionella organisation. De enda svenskar som har någon glädje av den idag är de rödgröna makthavare som åker världen runt och leker moralisk stormakt.

VAD FAN FÅR VI SVENSKA MEDBORGARE FÖR PENGARNA?

På regeringens hemsida står: ”Sverige har en lång tradition av ett generöst och ambitiöst bistånd.” Men biståndsmiljarderna går inte bara till andra länder. Vad du får för dina skattepengar är att också avlöna ett stort antal byråkrater och tjänstemän. Omräknat i helårsarbeten har Sida närmare 700 anställda. Dina skattepengar går också till att producera både tidning och podd, Omvärlden där opinionsverksamhet, bland annat mot Donald Trump, bedrivs på redaktionell plats. Värdegrundsarbete, alltså. Och helt meningslöst i tider av ekonomisk kris. Detta måste få ett slut. Helst igår.

Källa: https://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Budget/

Hjälp till att sprida den här informationen! Vi måste se till att regeringen Löfven stoppar detta vansinne.

Källa: Katerina Magasin

Fallet Tierp: Jag kommer aldrig acceptera att barn indoktrineras politiskt eller religiöst i Sveriges skolor

Mars 7, 2020 9:10 am

Avslöjandet om hur en lärare i Tierp ägnar sig åt övergrepp på 9-åriga barn i grundskolan genom att tvinga dem att skriva “jag tillhör islam” blev viral och väckte starka reaktioner på sociala medier – förståeligt! Ja, jag uppgav lärarens och rektorns namn och även den aktuella skolan. Jag gjorde det eftersom jag anser att skandalen med att utöva denna typ av ideologiska övergrepp mot barn i svensk skola är fullkomligt hårresande och oacceptabelt. Jag anser också att frågan är oerhört viktig att lyfta, eftersom de svenska skolan idag är full med liknande individer som anser sig ha rätt att pådyvla barn och unga sina egna, oftast vänsterliberala eller till och med vänsterextrea värderingar. Allt oftare talas det också om att man måste “ha respekt” för religionen islam, som därigenom ges en särställning i vårt sekulära Sverige. Jag kommer fortsätta att avslöja liknande missförhållanden, politisering och islamisering av undervisningen. Skoningslöst. Hjärntvätten av våra barn och unga i skolorna måste få ett slut – och bäst sker det genom att exponera de lärare och pedagoger som ägnar sig åt dylika övergrepp, som dessutom strider mot Barnkonventionen.

Tierps kommun fick stora skälvan och gick ut med en patetisk pudel där de försöker stämpla lektionen med den islamiska trosbekännelsen som “falsk”, men som bara bekräftar att de själva är ute på hal is. Det finns såväl ljudupptagningar som skriftliga bevis i form av barnens häften, där 9-åriga elever tydligt tvingats skriva “jag tillhör islam”. Och trots att man erkänner att lektionen ägt rum på det sätt jag redovisat. Även andra medier har uppmärksammat skandalen, däribland utländska Voice of Europe samt jihadwatch. Även tidningen Dagen redogör för det inträffade, på exakt samma sätt som jag gjorde i min första text, och krönikören Frida Park ifrågasätter varför tredjeklassare ska skriva “jag tillhör islam”.

Det var “ett rollspel”, försöker kommunen och skolledningen gömma sig bakom, men samtidigt framkommer att de muslimska barnen inte alls tvingades låtsas vara kristna när kristendomen var temat. Men de kristna eller ateistiska barnen tvingades delta i full islam-lektion, med hot om kvarsittning eller att inte bli godkända, om de inte gjorde som läraren ville. Det är lätt att efteråt komma och bagatellisera saken. Minns ingen av dem som nu sitter på sina höga hästar hur det kändes att vara liten och tvingas lyda under vuxna auktoriteter? Ska BARN verkligen tvingas protestera när en lärare maktfullkomligt bestämmer hur en lektion ska genomföras? Väldigt få barn vågar, eller har kraften. Skolan ÄR en auktoritär institution där barn står i beroendeställning till pedagogerna. Och pedagoger har ett stort ansvar, då de har dessa unga själar i sin omvårdnad! Barn är lätta att idoktrinera och hjärntvätta, och detta utnyttjar skrupelfria pedagoger till att till exempel baktala politiska partier vars värderingar man inte delar (läs: SD, TRump, “högern” etc). Många föräldrar vittnar om hur genompolitiserad undervisningen blivit där lärarna agerar något slags väckelseledare, klimatalarmister och lobbyister för bland annat det extremistiska Miljöpartiet, samtidigt som de smutskastar sina meningsmotståndare.

Läs mer

Källa: Katerina Magasin

Spänningsroman av Katerina Janouch

Detta blogginlägg är ett betalt samarbete med Adlibris och innehåller reklamlänkar (adlinks).

Blodsådd av Katerina Janouch.

Författare: Katerina Janouch
Formgivare: Mikael Landby
ISBN: 9789151921310
Språk: Svenska
Vikt: 350 gram
Utgiven: 2020-03-04
Förlag: Palm Publishing
Antal sidor: 350

Med ens var det hon som var angriparen. Det var hennes tänder som var begravda i hans kött. Hennes bett som fick honom att blöda. Och trots att han försökte komma undan hängde hon kvar, likt en envis grävling vars käftar knappt ens går att bända loss efter döden.

 

Våldtäktsförsöket utlöser en räcka händelser journalisten Dea Wilenius aldrig kunnat föreställa sig. Hela hennes liv slås bokstavligen sönder över en natt. Chocken gör henne smärtsamt medveten om att hon lever i ett ingenmansland. Det Sverige hon varit van vid finns inte längre. På ytan försöker man ge sken av att situationen är under kontroll, men samhället fungerar allt sämre. Dea börjar förstå att verkligheten är minerad.

Blodsådd är den första delen i Katerina Janouchs nya spänningsserie som utspelar sig i samtidens Sverige – ett samhälle som inte fanns för bara några år sedan. Välfärdsstaten har ont om pengar och samhällskontraktet håller kanske inte så länge till. Under tiden eskalerar våldet och letar sig allt längre in i tidigare trygga kvarter och familjer. Den grova och allt brutalare kriminaliteten sprider rädsla och otrygghet. Samtidigt är kampen om verklighetsbilden för många viktigare än medborgarnas väl, viktigare än att bekämpa laglösheten. I centrum står journalisten Dea Wilenius, som utsätts för ett våldtäktsförsök när hon är på väg hem efter en fest. Överfallet slår bokstavligt talat sönder det liv Dea hittills levt och driver ut henne på en ny, outstakad väg. Hon tvingas ifrågasätta allt hon fram till nu tagit för givet – hennes tidigare ovilja att diskutera oroväckande tecken i tiden, avfärdandet av oroliga vänner, relativiserandet av våld i förvissningen av att det aldrig skulle drabba henne. Deas skuld och kamp för överlevnad leder till ett våldsamt uppvaknande och revansch.

Här finns också tonåringen Em, aktivisten Ulla, överklasskvinnan Elisabeth och hennes familj, den politiske karriäristen Max och överlevaren Sabina. I skuggorna jagar de aldrig mätta rovdjuren som drar fördel av öppna gränser och av tillit och solidaritet. I frustrationen och ovissheten väcks hatet, och det slår blint. De yngsta bränner bilar och kastar sten, medelklassen försöker i det längsta förneka problemen, de rikaste planerar att flytta utomlands. Framtiden är oviss och det går inte att lita på någon, allra minst på det samhälle som sviker. Dea Wilenius börjar förstå att det finns mäktiga intressen som inte vill landet väl. Och att hennes eget liv står på spel. För när lögn är en lukrativ karriär för vissa, blir jakten på sanningen livsfarlig.

#reklam #adlibris #blodsådd

För att beställa boken mm klicka på banner nedan.