Tommie Lindh är politisk martyr i ett havererat Sverige, härjat av förljugen media och vänsterpolitiserat rättsväsende — Katerina Magasin

Berättelsen om Tommie Lindh lämnar mig inte i fred. Förundersökningsprotokollet tränger sig på. De hjärtskärande detaljerna skriker från anonyma myndighetsdokument. Svarta bokstäver på vitt papper. Obönhörliga i sin brutalitet berättar de något som om möjligt är långt större och mer fruktansvärt än det faktum att en ung man blivit bestulen på sitt liv. Detaljerna och hur de förvaltats av det vi kallar etablissemanget skriker om ett land som havererat på grund av groteska politiska beslut som i slutändan skördar unga liv. Tommie skulle ha mött hösten, Tommie skulle ha levt sina unga dagar med vänner, familj, kärlek. Tommie skulle inte ha behövt dö, slaktad av en empatilös individ som saknar respekt för andra människor. Som aldrig skulle varit i Sverige till att börja med. Som skulle varit borta från vårt land så snart han visade sin oförmåga att respektera våra normer, lagar och regler. Men så bestialisk är verkligheten att mördaren Abubaker står och skrattar rätt in i kameran efter att han stulit Tommies liv. Så ond är dagens svenska verklighet att media och rättsväsende automatiskt tar mördarens parti, i de fall mördaren är en utlänning. Tommie, som ung etniskt svensk (vit!) man och icke-vänster däremot ansågs rätt att offra – i eftermälet, i beskrivningarna, i hur man tog hans heder från honom och reducerade honom till sitt favorithatobjekt “främlingsfientlig”. Orättvisorna är så groteska att det är svårt att stå ut med tankarna.

Tommie Lindh är politisk martyr i ett havererat Sverige, härjat av förljugen media och vänsterpolitiserat rättsväsende — Katerina Magasin

Sverige är i akut behov av en rejäl “glasnost”

September 9, 2020 8:53 am

De senaste dagarna har jag allt oftare kommit att tänka på den ryska termen “glasnost” och hur Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov använde begreppet 1985  som ett av flera slagord för sin nydanande politik. Glasnost har införlivats i svenska språket som ett allmänt uttryck. Det betyder öppenhet och uppriktighet och jag tänker att det är det vi behöver för att kunna starta om samhället från maktmissbruk, korruption och handlingsförlamning. Sverige kommer inte tillfriskna såvida vi inte får glasnost, alltså transparens i fråga om myndigheter och politisk styrning. De senaste årens allvarliga skandaler visar på ett skriande behov av att bryta den destruktiva tystnadskulturen och att verkligen krossa den osunda åsiktskorridoren som upprätthålls av en arrogant, förljugen politikerelit som för länge sedan förlorat kontakten med verkligheten.

Det huvudsakliga målet med glasnost var att göra Sovjetunionens styrelse transparent och öppet för debatt, för att på så sätt kringgå den krets av byråkrater som tidigare hade haft total kontroll över ekonomin. Man hoppades att genom att syna de tidigare och nuvarande misstagen skulle man få de sovjetiska medborgarna att stödja reformer som perestrojkan, de stora förändringarna i de ekonomiska och politiska strukturer som skulle skapa större ekonomisk frihet i Sovjet och helt enkelt “bygga om” samhället att bli mindre totalitärt och mer likt samhällen i väst.

Nu behöver Sverige en egen svensk glasnost, där debatten tillfrisknar och de korrupta individerna som aktivt arbetar för att montera ner vårt öppna och fria samhälle, tvingas bort.

Läs mer

Källa: Katerina Magasin

Så deltar folkvalda politiker och makthavare i trakasserier och skolgårdsmobbning i hemlig hatgrupp

Augusti 17, 2020 6:00 am

Jag ville först inte riktigt tro det var sant: Att folkvalda politiker faktiskt stöttar mobbning och censur av det fria ordet på nätet. Tyvärr har inblicken i den nu slutna Facebookgruppen “name & shame” fått mig att mer och mer inse att svensk politik verkligen är ett kapitel för sig. Till exempel är riksdagsledamoten för socialdemokraterna Marianne Pettersson med i gruppen, liksom Sofia Sternevald, kommunikationsansvarig i Svenska Kyrkan. Gislavedmoderaten Markus Lewintus anser att oliktänkande ska polisanmälas, en åsikt han delar med anhängare till extremvänstern. Lewintus är förste vice ordförande i kulturnämnden i Gislaved men har inga problem att själv försöka tysta svenska författare. Även Lotta Halvardsson Ekdahl som arbetar som nattsamordnare på självmordslinjen Mind, tillika projektledare på Preventos som är en organisation där man arbetar med ungas psykiska ohälsa, samtycker till nätmobbning. Inte förvånande är även den så kallade Näthatsgranskaren Tomas Åberg med och kallar människor för “idioter” – samtidigt som han satt i system att anmäla pensionärer för “näthat”. Det som förenar medlemmarna i den hemliga hatgruppen är avsky mot ansvarsfull politik och systemkritik av den sittande regeringen. Här hittar vi ledande vänsterpartister, socialdemokrater, miljöpartister och andra individer med makt, avlönade av våra skattepengar. Dessa politiker och makthavare verkar inte medvetna om att det ställs högre krav på deras moral än på gemene mans.

Knarkarkärring. Vidrig. Äcklig. Trasig. Psykiskt sjuk. Fascist. Orden som används i den nu slutna Facebookgruppen “name & shame” är varken artiga eller sakliga. Maktmissbruket blir sällan så tydligt som här, när bland annat folkvalda politiker eggar varandra till att näthata och smutskasta meningsmotståndare. Förminskande och aggressiva epitet haglar och man uppmanar varandra att polisanmäla dem man ogillar. Genomgående pyr hatet i synnerhet mot Sverigedemokrater, som man anser bär skulden till Sveriges problem. Självklart får alla människor tycka vad de vill – problemet uppstår när människor med makt anser att andras åsikter ska stoppas och röster som de själva betraktar som negativa, inte ska få höras. Dessa individer är avlönade med våra skattepengar och fattar viktiga politiska beslut som påverkar allas våra liv i Sverige. Dessa individer har också ofta tyngd i sina röster och makten de sitter på kan med lätthet missbrukas då de vill manifestera sin styrka.

Läs mer

Källa: Katerina Magasin

Därför vill allt fler svenskar inte bo granne med MENA-folk – det handlar om ren och skär överlevnadsinstinkt

Tycker du att bilderna på blodiga och sönderslagna kvinnoansikten känns obehagliga och otäcka? Tyvärr lär du få vänja dig vid att allt fler sådana bilder och vittnesmål kommer att dyka upp i dina flöden på sociala medier, i fria medier men även i de medier som kallas för mainstream. Anledningen är etniska konflikter som nu eskalerar mellan den så kallade mångkulturen och den svenska ursprungsbefolkningen, till vilken även tidigare generationers skötsamma invandrare kan räknas. Nyligen publicerades en undersökning där en av fem svenskar sa sig inte vilja ha personer från MENA, dvs Mellanöstern och Afrika, till grannar. När en privatperson gjorde en liknande undersökning på Twitter blev resultatet att 90% inte ville bo granne med människor från diametralt motsatta kulturer. En av anledningarna är just det som kvinnorna på fotot drabbats av. De har fått stryk enkom för att de är svenska kvinnor, som inte klär sig i slöja. Detta i sitt eget land, Sverige – år 2020. Samtidigt står politikerna lamslagna inför sönderfallet av samhället, där våldet kommit att spela en alltmer central roll som resultat av kravlöshet och vurm för mångkultur, även om den är såväl våldsam som destruktiv för vårt svenska samhälle.

Ebba Åkerlund, 12 år, på Drottninggatan. Amanda i Vetlanda. Helga i Norsjö. Kjäll i Gislaved. Wilma Andersson i Uddevalla. Tommie Lindh i Härnösand. Carola och Emil på IKEA. Listan på svenskar som fallit offer för det mångkulturella, ibland hedersrelaterade våldet, blir allt längre. De offer som är namnlösa, de som fått sitt liv sargat, sina kroppar missbrukade, sina familjer söndertrasade, är mångfalt fler. Inte bara enstaka individer utsätts. Hela orter präglas numera av våld, uppgörelser, hot, brutalitet, och en tystnad och uppgivenhet som sprider sig. Nu senast stoppades busstrafiken i Kiruna då afghanska män hedersmördade en annan afghan på en buss. “Isolerad händelse” enligt polisen. Absolut, ja. Men vem vill befinna sig i närheten då knivmord sker i samhället?

Enligt en Novusundersökning från stiftelsen The Global Village, vilka också arrangerar Järvaveckan i Stockholm, visar att mer än 20 procent av svenskarna ser negativt på att ha en granne från Afrika, Mellanöstern eller med muslimsk bakgrund. Stiftelsens VD Ahmed Abdirahman säger att det nödvändigtvis inte handlar om rasism, men att fördomarna kan försvåra integrationen. Abdirahman säger inte mycket om individer som kommer till Sverige och som vägrar att ta seden dit de kommer. Som vägrar respektera sitt nya hemland, som istället kräver att Sverige ska anpassa sig efter dem, ofta med starkt radikaliserade, religiösa förtecken. Och han får som vanligt inga frågor från de kuvade mainstreamjournalisterna, som likt strykrädda hundar viker in svansen mellan benen när frågorna växer som kulörta flodhästar i vardagsrummet. Jättestora, uppblåsta flodhästar med burka, vars tår är så ömma att det kan bli hets mot folkgrupp om man bara vågar tänka en tanke som strider mot värdegrunden som påbjuder underkastelse gentemot den islamisering vi ser pågå i dagens naiva, aningslösa Sverige.
Läs mer

Källa: Katerina Magasin

Sharialagar på frammarsch i Sverige – ivrigt påhejade av socialdemokraterna och vänstern

Juli 13, 2020 5:42 am

Den senaste tidens händelseutveckling är så absurd att jag knappt vet hur jag ska kommentera den. Jag tänker att jag drömmer en mardröm, att samhället är för dysfunktionellt, att det helt enkelt inte är sant. Men sanningen är att det tidigare sekulära och demokratiska Sverige håller på att få fullskalig politisk förföljelse av oliktänkande samt renodlade hädelselagar. Det handlar om ren islamsk sharia som är på frammarsch, aktivt gynnad av mainstreammediernas journalister, politiker och politiska aktivister i landets domstolar. Hur kan en åklagare ens fundera på att väcka åtal för en komplimang? För det är exakt det vi får bevittna nu. En kvinna i 50-årsåldern åtalas vid Jönköpings tingsrätt för att ha förolämpat en kvinna som jobbar på apotek för att hon bar slöja. Den åtalade kvinnan skulle i höstas hämta ut medicin på ett apotek i kommunen. Hon ska då ha kommenterat att den anställda bar slöja. Hon ska ha sagt att hon vore vackrare utan slöja och undrade om någon tvingat henne att ha på sig den. I förhör med polisen har apotekaren sagt att hon kände sig mycket kränkt av påståendena och att hon började gråta. Det finns flera vittnen till händelsen och också en övervakningsfilm. Hur kan det komma sig att polis ens rycker ut när detta sker? Hur kan det komma sig att det svenska rättsväsendet anser att ett vanligt, mellanmänskligt samtal är åtalbart? Hur kommer det sig att man vill markera mot människor som ifrågasätter extremistiska symboler? För ja, slöjor på kvinnor ÄR uttryck för kvinnoförtryck. Och att det kan vara kriminellt att ifrågasätta slöjan är en symbol för att sharialagar håller på att etableras här i Sverige. I Iran kämpar kvinnor för rätten att slippa bära slöja, och förföljs där av shariapoliser, något vi inofficiellt fått även i svenska utanförskapsområden men även på våra sociala medier. I Sverige kämpar dessa aggressiva och högljudda aktivister för att begränsa vår rätt att kritisera en symbol för förtrycket, och får stöd av etablissemanget genom att man ständigt normaliserar denna symbol i medierna och i andra sammanhang. Det har alltså blivit åtalbart att säga att någon är vacker. Samtidigt låter man grova förolämpningar, hot om våld samt sexuella kränkningar flöda fritt i samhället och på sociala medier. Polisen lägger ner anmälningar om våld, istället fokuserar man att förfölja dem som står upp mot förtryck och islamisering.

Den som inte förstår hur muslimska och islamistiska intressen flyttar fram sina positioner i Sverige, med rasande fart och med stöd av korkade vänsteridiotiska svennar är blind, döv, efterbliven samt destruktiv. Slöjan är en viktig symbol för denna positionsframflyttning. Vi matas dagligen med bilder av kvinnor i slöjor och de bereds plats i stora TV-program. Såvål i det skattefinansierade public service som i TV4 framträder kockar, läkare och experter i slöja, som om detta var ett klädesplagg vilket som helst. Kritiken mot detta tystas och lynchmobbar ges stort utrymme som om deras röster vore de enda rätta. När debattören Jenny Piper ifrågasatte en heltäckande slöja på en badande kvinna blev resultatet en hatstorm där islamister ihop med vänsterkvinnor försökte få Piper sparkad från hennes arbete. Mainstreammedierna gick då in för att försvara – slöjförtryck! Till exempel skickade public service en islamist i slöja för att “intervjua” Piper. En individ som själv tydligt tagit ställning för slöjförtryck. Hur kan detta vara sakligt och opartiskt, enligt det uppdrag public service har? Det är det givetvis inte, men public service tar dagligen parti för förtryck och bryter mot sitt värdeneutrala uppdrag å det grövsta. Istället för att just sakligt och neutralt skildra händelsen tog man parti för slöjförtrycket och vinklade incidenten som om Piper kränkt kvinnors frihet, för att misstänkliggöra Piper – som med rätta ville ta upp saken till debatt, enligt den yttrandefrihet hon ska kunna åtnjuta i Sverige. Bara fri media tog upp händelsen med Pipers slöjpost på ett neutralt sätt. Mainstreammedierna skrev snyftartiklar om kvinnor som vill bada i burkini och valde att helt förtiga det faktum att Piper dödshotats på grund av sin Facebookpost, man skrev inte ett ljud mot drevet mot henne utan framställde incidenten som om det var världens naturligaste sak och handlade om “kvinnors frihet” att bada helt insvept i tyg medan deras män får visa sig nakna, iförda endast badbyxor.

Hela artikeln här